Livstecken, hemlispaket, postservice och garnimport

Jodå, jag lever! (Man kan ju undra när det aldrig skrivs nåt här). Men om ni inte märkt det så är ju våren här! Och då finns det ju en massa roliga saker att göra (bara vara ute i solen och njuta av vårblommor till exempel) så en stackars blog bli lätt eftersatt.



Nog om det. Idag var jag och hämtade ut mitt andra hemlispaket. Det var en fröjd att öppna det!

En lång härlig spetssjal i lin (jättefin!), ett nystan kidopale och matchande pärlor. Jag är verkligen glad för sjalen, jag sitter mest och pillar med den och tittar på alla finurliga spetsmaskor och tänker att en dag kanske jag kan sticka nåt sånt här. Fast det skulle nog ta sin lilla tid, den var alldeles jättelång. Jag tror jag ska fundera ut några matchande kläder så jag kan ha den på jobbet imorgon och känna mig fin.



Jag gillar färgen på kidopalen. Det blir en utmaning att sticka med så tunt och ulligt garn, men det ska bli roligt att pröva. Jag har ju länge gått och suktat efter tunna härliga spetssjalar i den här typen av garn.

Man kanske kan undra varför jag inte hämtat ut mitt paket tidigare, men det är absolut inte för att jag inte varit nyfiken på det, utan för att mitt post-service-ställe för det första har usla öppettider (de är dessutom otrevliga) och när jag väl hade tid att gå dit hittade jag inte avin. Och den måste man ha, annars får man vänta på påminnelseavin som skickas ut efter tio dagar. Men jag lyckades i alla fall skicka iväg nästa paket till min egen hemlis, och har sett att det kommit fram och verkar vara uppskattat. Det var riktigt roligt att göra paketet den här gången. Att gå med i Hemlis är nåt jag verkligen inte ångrar!

Till sist kan nämnas att jag inte har stickat så mycket i den varma vårsolen, men när jag snubblade över en garnaffär under några dagars semester i Marseille kunde jag ju inte bara gå förbi, så ett par nystan bomullsgarn har jag importerat hem till förrådet:



Garnaffären var rolig, alla garner hängde i härvor, också fick man dem uppnystade när man köpte dem. Helt enormt urval av pärlor och sånt hade de också. Tyvärr glömde jag ta en bild i butiken. Personalen var väldigt trevlig och hjälpsam, och det visade sig att min expedit bott i Bromma i fyra år!

Nästa dag började en äldre dam prata med mig på ett galleri och hon hade också varit i Sverige - och t.om. rest till nordpolen (om jag förstod rätt)! Ibland är världen liten. Hennes egen jämförelse var att "i Sverige var det så rent och propert - men här, här är vi galna!". Jag är till viss mån benägen att hålla med.

Lillstrumpebak = nattbak?

Inget sprider så mycket trivsel i köket som ett ordentligt brödbak! Fast jag undrar varför jag alltid får mina bakimpulser så sent att jag måste vara uppe halva natten och vänta på brödet.


Här är en just svalnad långpanna havrerutor på havregryn, havrekli och vetemjöl. Mums!

Jodå visst stickas det lite också...

Det har inte pratats om något stickande här på länge. Men visst stickar jag lite grann också. Inga stora framgångar, men det blir ett par varv på Gotlandsvantarna eller den tubstickade halsduken på väg till och från jobbet. Så lite grann har de växt:



Jag är sugen på en hel del nya, mer somriga projekt, men jag har lovat mig själv att inte börja på något nytt förrän jag tagit tag i min havererade ärmlösa polo i Colinette-garnet jag köpte inför påsk. Jag har två påbörjade varianter där jag stickat upp ett nystan med olika tjocka stickor och maskantal, men ingen som blir lagom stor. Kanske det där med provlappar inte går att ignorera längre?

Sheldons nya familj

I helgen lämnade vi bort Sheldon till hans nya familj. Han är redan saknad, men vi vet att han kommer få det alldeles utmärkt bra, och han kommer dessutom få flytta till Kanada (lyllos Sheldon). Hans första spontana mottagande blev en stor blöt kyss över halva huvudet, en fint tecken på att han kommer få mycket kärlek. Jag tog med kameran bara för att ta en bild på Sheldon och hans nya familj, men det glömde jag såklart bort i allt ståhej. Ni får nöja er med en bild på hans nya ägare, i en glad men ovetande stund innan överlämnandet.



Jag undrar om jag snart ska sticka nästa Sheldon.

Sköna söndag

Idag steg jag upp tjugo över fem. Väldigt ovanligt för en sjusovare som jag, men jag vaknade av en dröm och kunde inte somna om. Ute var ljust och soligt och fåglarna kvittrade, så strax före sju gick jag ut på en liten promenad. Tankarna går i helt nya banor när man spankulerar förbi trevliga trädgårdar och fina hus tidigt på morgonen. Fast jag hade lite för tunna kläder så promenaden blev ganska kort och följdes upp av ett varmt bad hemma i badkaret. Sen hann jag med en ordentlig grötfrukost och lite städning och utrensning innan jag ens brukar vara uppe i vanliga fall. Det är inte ofta, men när det väl blir en tidig morgon känns det stärkande!

Dagen har sedan ägnats åt utflykt till trevlig gammal gård med fik och djur i fint naturområde med lunch och promenad i goda vänners lag. Säsongspremiär av balkongen med filt och en kanna gott te. Tröttheten börjar komma krypande men det känns bara gott efter en riktigt härlig vårsöndag.

Till alla andra sjusovare kan jag bara säga att ibland är det trots allt så att morgonstund har guld i mund och det kan smitta av sig på hela dagen.

Nya friska tag

Uppiggad och inspirerad av hemlispaketet tog jag igårkväll tag i monteringen av min lintröja. Den som legat och jäst som en riktig surdeg i stickkorgen i flera månader. Ah, så skönt! Efter ett par timmars pillande lades den till slut för att blockas på vardagsrumsgolvet. Men trots att den är gles och tunn är den fortfarande fuktig. Otåligt tänker jag att det kan väl inte skada att skynda på det hela lite med hårtorken?

Hjärteglad!

Äntligen kom jag iväg och hämtade ut det stora brev jag haft en avi för liggandes i flera dagar. Och se där - precis när allt är skit kommer ett paket från min hemliga vän!

Ett otroligt fint och omtänksamt paket, jag blir verkligen riktigt hjärteglad! Två stora härvor handfärgat Morjärvsgarn. Färgat med lökskal och krapp, jag var tvungen att Googla fram att krapp är en växt som ger ett rött färgämne. Jag tycker färgen är väldigt härlig och gillar hur det skiftar lite i nyanserna.

Med i paketet var också en låda härligt ekologiskt grönt te, ett handmålat kort och en fantastiskt söt liten tovad hjärtebrosch. Den blev jag nästan allra gladast för.


Jag ska fundera noga över vad jag ska använda garnet till så att det verkligen kommer till sin rätt. Så det får ligga till sig tills jag känner att jag har hittat rätt uppgift för det. Jag har aldrig stickat med Morjärvsgarn förut, men blev lite nyfiken när jag för att tag sen läste om det hos Blyga killen.

Nu ska jag bara se till att skicka ett paket också. Jag kommer inte kunna skicka ett lika hemmagjort paket till min hemlis, men nu har jag fått lite ny inspiration och är rätt säker på vad det första paketet ska innehålla.

Och till min hemliga vän: varmt TACK!