Nytt fräscht 2008!

Nytt år och nya föresatser, och dags för lite nya färger på bloggen. Uppfriskande!

Funderingar inför 2008:

- Jag ska försöka ha lite mer varierande intensitet på stickningen, ja t.o.m. ha stickfria perioder, för att inte lessna och för att hålla stickandet lustfyllt och kravfritt.

- Jag ska tänka mig för noga innan jag börjar på nya projekt. Jag stickar trots allt inte så väldigt fort och är inte så avancerad än, så det gäller att välja rätt projekt för att verkligen tycka det är roligt och vara nöjd med det som blir avslutat. Det är inte samma sak att tycka något ser fint ut när man snubblar över det i en bok/blogg/etc som att man verkligen vill ha det själv och tycker det är värt arbetet.

- Jag undrar om 2008 är året då jag kommer sticka min första riktiga spetssjal, i full storlek och med riktigt tunt mjukt garn och ett lagom intrikat spetsmönster.

- Jag ska absolut inte ha något köpstopp på garn, men jag ska lägga lite kraft på att komma på projekt som kan utnyttja mitt redan växande garnlager.

- Jag hoppas att jag vid slutet av 2008 känner att jag är nöjd med allt jag stickade under året, oavsett hur mycket jag har hunnit med. Och att jag har lärt mig nya saker.

Sköna söndag

Idag steg jag upp tjugo över fem. Väldigt ovanligt för en sjusovare som jag, men jag vaknade av en dröm och kunde inte somna om. Ute var ljust och soligt och fåglarna kvittrade, så strax före sju gick jag ut på en liten promenad. Tankarna går i helt nya banor när man spankulerar förbi trevliga trädgårdar och fina hus tidigt på morgonen. Fast jag hade lite för tunna kläder så promenaden blev ganska kort och följdes upp av ett varmt bad hemma i badkaret. Sen hann jag med en ordentlig grötfrukost och lite städning och utrensning innan jag ens brukar vara uppe i vanliga fall. Det är inte ofta, men när det väl blir en tidig morgon känns det stärkande!

Dagen har sedan ägnats åt utflykt till trevlig gammal gård med fik och djur i fint naturområde med lunch och promenad i goda vänners lag. Säsongspremiär av balkongen med filt och en kanna gott te. Tröttheten börjar komma krypande men det känns bara gott efter en riktigt härlig vårsöndag.

Till alla andra sjusovare kan jag bara säga att ibland är det trots allt så att morgonstund har guld i mund och det kan smitta av sig på hela dagen.

Inte ensam

I morse var jag för första gången inte ensam om att sticka på tåget på väg till jobbet.

Det första jag får se när jag kliver på är en kvinna som stickar på ett större stycke, kanske en tröja. Det är lustigt, genast kände jag att vi hade nåt gemensamt, och det var nästan så jag gav en liten hälsningnick och log i samförstånd när jag passerade henne. Men hon visste ju inte då att jag också var en pendelstickare.

Annars håller sig de flesta för sig själva och ger sig inte in i samtal med okända medresenärer (oavsett hur fullproppat det är), men så fort man får något gemensamt, som t ex att det blir stopp på tåget eller det kommer konstiga utrop i högtalarna, då pratar man med varandra. Och samma känsla fick jag alltså när jag såg en annan person sticka. Hon verkade dock inte ta någon notis om mig och min halvfärdiga halsduk när hon gick förbi mig när hon skulle av på nästa station. Kanske är det bara jag som känner att det skulle vara nåt speciellt med att sticka på vägen till jobbet?